emmas lilla blogg

Vi har stora hjärtan och vi vill att rätt ska vara rätt... sportsmannaanda i all ära, men hur mycket ska man behöva ta egentligen? Kan man verkligen säga att det är så orättvist? Jag vet inte längre. Jag vill kunna visa hur stolt jag är, och hålla huvudet lika högt utåt som jag gör inåt... men det känns inte riktigt som att man får. Inte riktigt politiskt korrekt. Vi fick alla 1 minut och 30 sekunder att visa vad vi går för, och i denna sport är det tyvärr så att dessa 90 sekunder är de enda som räknas. Inte vad man gjorde förra året, eller året innan det. Ibland har man turen med sig som vi hade i lördags, och ibland händer det som man inte vill ska hända. Det händer alla. Även den bästa. Det hände oss i fredags till exempel. Känns så trist att säga, men ger man sig in i leken får man leken tåla.




Regnet på er parad borde inte bli regn på någon annans parad. You can stand under my umbrella.