stinko de mayo
Efter en nästintill heldag på biblioteket har jag iakttagit följande:
1. Hur fruktansvärt illa människan luktar om hon inte tvättar sig eller sina kläder på mycket länge. Helt plötsligt inser jag hur glad jag är över att jag inte levde i pre-deodorant-tidsåldern.
2. Att det är en mycket vanligt förekommande aktivitet att sätta sig i en helt knäpptyst läsesal (fylld med studenter som dagen före nyårsafton sitter och kämpar i sitt anletets svett med att få ihop allt till tentan om någon vecka) och samtala högt och ljudligt med en vän om så irrelevanta saker som långfärdsskridskoåkning. Okej, jag erkänner att jag aldrig förstått storheten i att åka skridskor, men det hör inte hit. Vad jag mest förundras över är hur man orkar gå upp och klä på sig, ta sig in till stan, leta upp den antagligen tystaste miljön inom två kilometers radie, bara för att babbla om sånt man lika gärna kunde tagit över telefon? Märkligt...
För övrigt är att skrapa is från bilrutorna bland det mest värdelösa man kan göra.
